Motivet är ett inzoomat, ultra realistisk, filmiskt, (inte med näsa) kvinnligt 45-årigt högeröga, grå-blå iris med en guldaktig gul cirkel som följer irisens naturliga struktur längst in mot pupillen. Sett snett uppifrån från höger med tungt ögonlock och långa, mörka, naturligt uppböjda fransar. Ögat är tårfyllt (nästan överdrivet) för känslan att "nästa gång jag blinkar kommer det tårar". Ögat är rödsprängt för att att hon har gråtit mycket. Röd vattenlinje, och och i ögats inre del. Hon är hon lite svullen under ögat. Det kommer några verklighetstrogna tårar (inte tjocka) i bilden, samt fuktiga spår av tårar som redan har fällts, i naturlig bana utmed kinden. Inuti pupillen speglas en scen upp där en 75-årig kvinnlig mörk, tydlig och fotorealistisk silhuett med kortklippt hår, klänning som går ner till halva vaderna, och resväska i vänster hand står framför en mjukt gyllene ängel med tydliga, (men lite mer diffusa än själva kvinnan) vingar välkomnar henne in till himmelen. Hela scenen är tagen bakifrån. Man ser lite av pupillen över motivet samt speglingen av ögats långa fransar. Ljuset på huden är naturligt, som på en mulen dag utomhus. Inne i pupillen är ljuset varmt. Ögat ser trött och ledset ut. Men ändå med en fridfull känsla som ett sorgligt farväl. Referensbild är mitt eget öga, samt hur jag vill att tårarna och tårvätskan inne i ögat ska se ut. Jag vill gärna ha det som makrofoto, mycket fotorealistisk bild i 4K upplösning. I Instagram reel format. Negativ prompt: See more